Varför använda svenskodlade baljväxter i stället för soja? 

Sojabönan är en av världens mest odlade grödor och används främst som djurfoder på grund av dess höga proteinvärde. Endast en liten del av den odlade sojan äts direkt som livsmedel till människor, ofta som ett vegetariskt alternativ till kött. Eftersom soja inte odlas i Sverige importerar vi soja från andra länder, främst till vår gris-, kyckling- och äggproduktion. Sötlupin, gråärt och åkerböna är baljväxter som liknar sojan ur ett näringsperspektiv, men som med fördel odlas i Sverige!

EU har definierat soja som en riskgröda eftersom den riskerar avskogning i många länder. Den konventionella sojan odlas främst i Amazonasområdet och är en av de största anledningarna till regnskogsskövlingen. Avskogningen leder till en stor förlust av en stor del av världens biologiska mångfald och viktiga ekosystemtjänster så som pollinering. Dessutom används kemiska bekämpningsmedel i stor utsträckning, vissa så giftiga att de är olagliga i Europa. Detta tar skada på omkringliggande natur och människors hälsa. Utbredningen av sojafälten leder även till att urfolk, som kunnat odla och använda marken på ett hållbart sätt, trängs undan. Lokalbefolkningen förlorar rätten till sin mark och brott mot mänskliga rättigheter uppstår när de i extrema fall tvingas till tvångs- eller slavarbete. Regnskogsskövlingen leder till höga utsläpp av koldioxid, förhöjda lokala temperaturer och torka av viktig skogsmark.

Axfoundation har tillsammans med svenska bönder genomfört ett projekt inom programområdet ”Framtidens mat” som gick ut på att hitta nya, mer hållbara, alternativ till soja som djurfoder. Man kom fram till att sötlupin, som till stor del liknar sojan, fungerar bra att odla i det svenska klimatet. Dessutom bibehöll man djurproduktionen med det nya svenskodlade fodret på sötlupin och åkerböna.

Eftersom köttkonsumtionen står för en stor del av klimat- och miljöpåverkan är vegetariska köttsubstitut ett bra alternativ. Sojan hittas ofta som bas i dessa alternativ tack vare sitt näringsvärde, men anses ofta ohållbar ur ett klimat- och miljöperspektiv. Att välja vegetariska produkter gjorda på svenska baljväxter gynnar svensk livsmedelsproduktion och är mer hållbart för klimat och miljö. Dessutom har sötlupin lika högt proteinvärde (ca 40%) som sojan, och dessutom en högre fiberhalt (ca 30%). Precis som sojan innehåller sötlupin de nio essentiella aminosyrorna. Åkerbönan har något lägre proteinvärde (ca 30%) och lägre fetthalt (ca 1–2%) än vad sojabönan har (ca 17%). Precis som soja är gråärten rik på protein, mineraler och B-vitamin. Tillsammans bildar sötlupin, gråärt och åkerböna ett mångsidigt näringsvärde med hög proteinhalt och högre fiberhalt än sojan. Dessutom är svenskodlade baljväxter ett bättre val för miljö och klimat!

Svenska baljväxter odlas idag främst till human konsumtion eftersom sojan fortfarande är det billigaste alternativet till djurfoder. Färsodlarnas produkter består till största del av baljväxterna sötlupin, gråärt och åkerböna. Dessa baljväxter odlas i Sverige eftersom de är anpassade efter vårt klimat. På så sätt är de tåliga grödor, vilket minskar användningen av bekämpningsmedel. Eftersom baljväxter kan fixera kväve direkt från atmosfären krävs en minskad användning av konstgödsel, som annars leder till höga växthusgasutsläpp vid tillverkning. Sötlupinen har kraftiga rotsystem vilket gynnar kolinlagring, vilket i sin tur minimerar risken för näringsläckage och övergödning, som är ett stort miljöproblem. Gråärtan var förr en viktig nordisk basföda som på senare år har blivit populär med sin karakteristiska smak och konsistens. Åkerbönan är en av våra äldsta grödor och har en stor potential till att vara en del av framtidens mat med sitt höga näringsvärde och fylliga smak. Baljväxternas blommor lockar till sig pollinerare vilket bidrar till ökade ekosystemtjänster. Att äta svenska baljväxter gynnar den biologiska mångfalden, stöttar svenskt jordbruk och minskar långa onödiga transporter av soja.

De svenska baljväxterna sötlupin, gråärta och åkerböna är både näringsrika och hållbara för klimat och miljö. Sötlupinen kallas ofta för den ”nordiska sojan” tack vare sitt liknande näringsvärde och användningsområde. Tillsammans med gråärtan och åkerbönan som bidrar med textur, umami och nötighet blir Färsodlarnas produkter näringsrika, smakrika och användbara till mycket!

Källa: Naturskyddsföreningen. Lantmännen.